


Det är lite
speciellt att fotografera barn. Det blir
aldrig som man har tänkt sig.
När
Sofia kom till fotostudion var hon glad, hon hade ett stort
leende.Sedan var det
dags att stå ensam framför studiobakgrunden, då var det inte lika roligt.
Men efter en stund gick det mycket bättre, däremot var Sofia mycket bestämt. Det gick inte ha få
henne att skratta på beställning. Det är det som är charmen att vara barnfotograf.
Sofias stora syster fick följa med mamma. Det fick bli
några porträttbilder på henne.
Vilka charmiga barn.
PS! Hästen på bild är snickrad av barnens morfar.